Invaliditetsintyg efter fotledsfraktur – vad bedöms?

Kort svar

Läs om invaliditetsintyg i Göteborg

Snabb sammanfattning

Ger en fotledsfraktur automatiskt medicinsk invaliditet?

Nej.

Två personer kan ha haft liknande fotledsfrakturer men få mycket olika slutresultat. Den ena kan efter läkning och rehabilitering ha nästan normal rörlighet, stabilitet och belastningsförmåga. Den andra kan ha kvarstående stelhet, instabilitet, smärta eller annan funktionsnedsättning.

Det är därför inte frakturdiagnosen i sig som avgör invaliditetsgraden. Det som behöver bedömas är det bestående funktionella slutresultatet.

Hur många procent invaliditet ger en bruten fotled?

Det finns ingen generell procentsats för en fotledsfraktur. Svensk Försäkrings tabellverk anger i stället riktvärden för vissa specifika bestående funktionstillstånd i fot och fotled.

Exempel i det aktuella tabellverket är:

Det här ska inte läsas som en tabell över hur många procent en fotledsfraktur ger. En fotledsfraktur kan läka utan att något av dessa tillstånd finns kvar. Om det finns kvarstående funktionsnedsättning måste den beskrivas och bedömas individuellt.

Tabellverket är ett professionellt försäkringsmedicinskt bedömningsstöd, inte en kalkylator där en diagnos automatiskt ger en procentsats.

Ett referensfall på 3 procent, vad betyder det?

Svensk Försäkring publicerar referensfall som visar hur medicinska uppgifter kan vägas samman. I ett sådant referensfall hade personen haft en opererad bimalleolär fotledsfraktur. Vid den senare bedömningen beskrevs bland annat belastningssmärta och nedsatt rörlighet. Den medicinska invaliditeten bedömdes i just det fallet till 3 procent.

AFA Försäkring redovisar också ett enskilt exempel där en opererad fotledsfraktur ledde till 3 procents medicinsk invaliditet.

Det innebär inte att en opererad fotledsfraktur normalt ger 3 procent. Referensfallen visar i stället varför man behöver bedöma det individuella slutresultatet. En annan person med samma frakturdiagnos kan få lägre, högre eller ingen bestående medicinsk invaliditet.

Vad undersöker ortopeden efter en fotledsfraktur?

Undersökningen anpassas efter skadan, tidigare behandling och den fråga som ska besvaras.

Rörlighet

Fotledens rörelse kan behöva bedömas och jämföras med den andra sidan. Det kan bland annat handla om dorsalflexion, när foten förs uppåt mot underbenet, och plantarflexion, när foten förs nedåt. Beroende på skadan kan även funktionen i närliggande leder vara relevant.

En uppgift som bara säger att fotleden är stel är mindre precis än en beskrivning av hur rörligheten faktiskt är nedsatt.

Stabilitet

En patient kan uppleva att fotleden känns ostadig eller viker sig. Den upplevelsen är viktig att dokumentera, men den är inte exakt samma sak som ett kliniskt fynd av instabilitet. Undersökningen kan därför behöva skilja mellan patientens upplevelse av instabilitet och vad som faktiskt kan konstateras vid den kliniska undersökningen. Båda uppgifterna kan vara relevanta.

Belastning och gångfunktion

Fotleden har en central roll vid stående och gång. Beroende på besvären kan läkaren därför behöva bedöma hur den skadade sidan belastas, gångmönstret, funktion vid tå- och hälgång när det är relevant, och om rörelse eller belastning tydligt begränsas.

Kraft

Efter gipsning, operation, avlastning eller lång rehabilitering kan muskelstyrkan påverkas. Kvarstående svaghet behöver värderas tillsammans med den övriga funktionen och skadehistoriken.

Smärta

Smärta är relevant, men uttrycket att det fortfarande gör ont beskriver inte hela funktionsnedsättningen. Det kan behöva framgå när smärtan uppstår, om den är belastningsrelaterad, om den finns i vila, vilka aktiviteter som provocerar den, och hur den påverkar den faktiska funktionen.

Känsel och nervfunktion

Om det finns domningar, känselbortfall eller annan misstänkt nervpåverkan kan neurologisk undersökning vara relevant.

Varför räcker inte röntgen?

Röntgen kan ge viktig information om frakturens läge, hur den har läkt, eventuell felställning och resultatet efter operation.

Men medicinsk invaliditet handlar om funktion. En röntgenbild kan inte ensam visa hur personen går, hur mycket fotleden kan röra sig, hur den fungerar vid belastning eller om det finns en kliniskt relevant instabilitet. Bilddiagnostik är därför ett underlag bland flera.

Spelar det någon roll om fotleden opererades?

Operation i sig ger ingen invaliditetsgrad. Syftet med operation är att behandla skadan och skapa så goda förutsättningar som möjligt för läkning och funktion.

Vid en senare invaliditetsbedömning är frågan hur fotleden fungerar efter behandlingen och rehabiliteringen. En person kan ha platta och skruvar kvar men mycket god funktion. En annan kan ha bestående rörelseinskränkning, smärta eller annan funktionsnedsättning. Det är slutresultatet som är relevant.

Ger platta eller skruvar medicinsk invaliditet?

Nej. Att osteosyntesmaterial finns kvar efter operation innebär inte automatiskt medicinsk invaliditet. Samma sak gäller ett operationsärr. Ärr kan omfattas av ett separat ersättningsmoment i vissa försäkringar, men det är inte samma sak som den medicinska invaliditeten i fotleden.

När kan invaliditetsbedömningen göras?

Ett invaliditetsintyg är normalt inte rätt dokument direkt efter en färsk fotledsfraktur. Under läkning och rehabilitering förändras funktionen, och förbättring kan fortfarande ske genom frakturläkning, återbelastning, fysioterapi, ökad rörlighet, förbättrad styrka eller ytterligare behandling.

För en invaliditetsbedömning behöver tillståndet vara så stabilt att det går att bedöma vilka besvär och funktionsnedsättningar som är bestående.

Konsumenternas Försäkringsbyrå beskriver att det är vanligt att försäkringsvillkor anger att medicinsk invaliditet kan bedömas tidigast omkring ett år efter olyckan. I många fall tar det längre tid eftersom tillståndet först måste bli stationärt. Det är alltså inte en universell ettårsregel för alla fotledsfrakturer.

Är långvarig smärta samma sak som medicinsk invaliditet?

Nej. Smärta kan vara en del av den bestående skadebilden men behöver värderas tillsammans med funktion, kliniska fynd, skadehistorik, behandling och medicinsk dokumentation.

Två personer med lika stark smärtupplevelse kan ha olika objektivt dokumenterad funktionsnedsättning, och omvänt. Ett bra medicinskt underlag beskriver båda delarna utan att blanda ihop dem.

Varför frågar läkaren om tidigare problem med fotleden?

För att kunna beskriva följderna av den aktuella skadan behöver läkaren förstå hur fotleden fungerade tidigare. Det kan därför vara relevant att känna till tidigare stukningar, tidigare fraktur, tidigare instabilitet, tidigare operation och tidigare dokumenterad smärta eller rörelseinskränkning.

Tidigare besvär innebär inte automatiskt att den nya skadan saknar betydelse. Men de kan vara viktiga när förändringen före och efter olyckan ska bedömas.

Invaliditetsintyg eller annat försäkringsintyg?

Ett invaliditetsintyg gäller frågan om bestående funktionsnedsättning. Om skadan är färsk eller försäkringsbolaget efterfrågar något annat kan det i stället handla om ett skadeintyg eller ett annat medicinskt utlåtande till försäkringsbolaget.

Det är därför klokt att kontrollera vad mottagaren faktiskt vill ha, om bolaget har en särskild blankett, och vilken medicinsk frågeställning läkaren ska besvara.

Behöver jag remiss eller en begäran från försäkringsbolaget?

För den privatbetalda bedömning som förmedlas via Snabbintyg behövs ingen remiss. Du behöver inte heller ha en tidigare begäran från försäkringsbolaget för att kontakta Snabbintyg.

Det är ändå klokt att kontrollera med ditt försäkringsbolag vilket underlag de vill ha, om de använder en särskild blankett, om de vill att en viss fråga ska besvaras, och vem som står för kostnaden.

Ett egeninitierat medicinskt underlag innebär inte att försäkringsbolaget automatiskt måste ersätta kostnaden eller komma fram till en viss invaliditetsgrad.

Vad bör du ha tillgängligt?

Om du ska bedömas efter en fotledsfraktur är det bra att ha tillgång till relevant information som redan finns:

• försäkringsbolagets brev eller frågeställning, om sådan finns
• skade- eller ärendenummer
• datum för skadan
• journaluppgifter
• operationsberättelse
• röntgen- eller MR-svar
• uppgifter om genomförd rehabilitering
• tidigare relevant historik för samma fotled

Skicka inte journaler, bilder eller andra känsliga medicinska handlingar genom Snabbintyg. Om läkaren behöver medicinskt material får du instruktioner om hur det ska lämnas direkt till vårdgivaren.

Ortopedisk invaliditetsbedömning efter fotledsfraktur i Göteborg

Om du har bestående besvär efter en fotledsfraktur och behöver ett medicinskt invaliditetsintyg kan en fysisk ortopedisk undersökning vara relevant. Via Snabbintyg kan ärendet bedömas för fysisk undersökning i Göteborg hos dr Masoud Sorkhabi, specialistläkare i ortopedi.

Vid en fotledsbedömning kan läkaren, beroende på frågeställningen, behöva värdera rörlighet, stabilitet, belastning, gångfunktion, kraft och relevanta neurologiska fynd.

Invaliditetsintyg kostar från 3 990 kr. Snabbintyg förmedlar kontakten och bokningen. Den medicinska bedömningen, journalföringen och ett eventuellt intyg ansvarar vårdgivaren och läkaren för.

Källor och mottagare

Beslut om invaliditetsgrad och ersättning fattas av försäkringsbolaget. Begreppet medicinsk invaliditet och de tabellverk som används beskrivs av Svensk Försäkring, som också anger att intyg, faktura och arvodesräkning ska skickas till beställande försäkringsbolag. Praxis kring vem som bär kostnaden för utredning som den skadade själv hämtat in framgår av Trafikskadenämndens referat. Att bedömningen förutsätter ett stabiliserat tillstånd anges av försäkringsbolagen själva; ettårsgränsen är ett villkorskrav som varierar mellan bolag och försäkringar, inte en generell medicinsk regel.

Medicinsk granskning

Medicinskt granskad av dr Masoud Sorkhabi, specialistläkare i ortopedi. Senast granskad: 24 augusti 2026.

Snabbintyg ansvarar för bokningen och för sajtens redaktionella innehåll. Den medicinska bedömningen i ditt enskilda ärende görs vid besöket.

Relaterade sidor

• Invaliditetsintyg efter handledsfraktur
• Invaliditetsintyg i Göteborg
• Invaliditetsintyg
• Invaliditetsintyg efter knäskada
• Invaliditetsintyg efter axelskada
• Läkaren som gör bedömningen

Vanliga frågor

Ger en fotledsfraktur automatiskt invaliditet?

Nej. Det är den bestående funktionsnedsättningen efter att tillståndet stabiliserats som bedöms.

Finns en fast invaliditetsprocent för fotledsfraktur?

Nej. Svensk Försäkrings tabellverk innehåller riktvärden för specifika funktionstillstånd, inte en automatisk procentsats för diagnosen fotledsfraktur.

Är 3 procent normalt efter en bruten fotled?

Nej. Det finns enskilda referensfall med 3 procents medicinsk invaliditet, men de är illustrationer av individuella bedömningar och inget normalvärde.

Kan instabilitet i fotleden vara relevant?

Ja. Bestående instabilitet kan vara relevant, och Svensk Försäkrings tabellverk innehåller ett särskilt riktvärde för instabilitet i fot och fotled. Om det är tillämpligt måste bedömas individuellt.

Kan röntgen avgöra invaliditetsgraden?

Nej. Röntgen kan visa anatomiska förhållanden och läkning men kan inte ensam beskriva den samlade funktionen.

Ger platta och skruvar automatiskt invaliditet?

Nej. Det är den bestående funktionsnedsättningen som bedöms.

Måste jag vänta ett år?

Inte som en absolut medicinsk regel. I försäkringsvillkor är det vanligt att invaliditetsbedömningen tidigast görs omkring ett år efter olyckan, men tillståndet kan behöva följas längre tills det blivit tillräckligt stabilt.

Vem bestämmer invaliditetsgraden och ersättningen?

Försäkringsbolaget. Läkarens intyg är ett medicinskt underlag för bolagets bedömning.