Invaliditetsintyg – läkarbedömning av bestående besvär

Kort svar

Boka tid Kontrollera om läkaren kan ta emot ärendet

Snabb sammanfattning

Vad är ett invaliditetsintyg?

Ett invaliditetsintyg är ett läkarutlåtande som svarar på en avgränsad fråga: vad är kvar av skadan när läkningen är klar? Det är alltså inte en beskrivning av hur du mådde precis efter olyckan, och inte heller ett sjukintyg som beskriver arbetsförmåga. Det beskriver ett sluttillstånd.

Innehållet följer i regel samma logik oavsett vilket bolag som begärt intyget:

• vad som hände — skademekanism och datum
• vilken vård och behandling du fått sedan dess
• dina egna kvarstående besvär (de subjektiva uppgifterna)
• läkarens undersökningsfynd (de objektiva fynden)
• hur funktionen är nedsatt i vardagliga rörelser
• läkarens bedömning av om tillståndet är stabilt

Att både de subjektiva uppgifterna och de objektiva fynden finns med är själva poängen. Ett intyg som bara återger vad patienten berättar går sällan att använda i en försäkringsmedicinsk bedömning, och ett intyg som bara listar mätvärden utan sammanhang är lika svårt att bedöma.

Vad betyder medicinsk invaliditet?

Medicinsk invaliditet är en bestående nedsättning av kroppsfunktion, oberoende av vilket yrke du har. En bestående inskränkning i axelns rörlighet räknas lika mycket för en kontorsanställd som för en snickare — det är funktionen som graderas, inte konsekvensen för just ditt arbete.

Det är skillnaden mot ekonomisk invaliditet, som handlar om bestående arbetsoförmåga. Samma skada kan ge låg medicinsk invaliditet och stor ekonomisk konsekvens, eller tvärtom.

Graden anges i procent och bestäms av försäkringsbolaget med stöd av försäkringsbranschens tabellverk för gradering av medicinsk invaliditet (Svensk Försäkring). Läkarens uppgift är att beskriva funktionen tillräckligt precist för att tabellen ska gå att tillämpa.

Läs mer: Medicinsk invaliditet – så bedöms graden och ersättningen

Från skada till ersättning — så ser vägen ut

Invaliditetsintyget är ett av flera steg, och det kommer sent i kedjan. Att förstå ordningen förklarar också varför ett intyg ibland inte kan skrivas ännu:

1. Skadan inträffar — olycksfall, trafikolycka eller arbetsskada.
2. Vård och behandling — akut omhändertagande, eventuell operation, rehabilitering.
3. Tillståndet stabiliseras — förbättringen planar ut och det som är kvar bedöms bli bestående.
4. Försäkringsbolaget behöver medicinskt underlag — och ber dig ordna ett invaliditetsintyg.
5. Invaliditetsundersökning — läkaren undersöker, går igenom journal och bilder.
6. Invaliditetsintyget skrivs — fynd och kvarstående funktionsnedsättning dokumenteras.
7. Försäkringsmedicinsk bedömning — bolaget väger intyget mot journal, villkor och tabellverk.
8. Invaliditetsgrad och ersättningsbeslut — bolaget beslutar.

De två sista stegen sker hos försäkringsbolaget, inte hos läkaren. Det är därför ingen läkare kan lova dig en viss procentsats eller ett visst belopp.

När behövs ett invaliditetsintyg?

Vanligast är att försäkringsbolaget själv efterfrågar det, i ett ärende inom en olycksfallsförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, barnförsäkring, gruppförsäkring via arbetsgivare eller trafikförsäkring.

Typiska situationer där frågan dyker upp:

• kvarstående besvär efter en fraktur som läkt i felställning eller med rörelseinskränkning
• bestående funktionsnedsättning efter led-, ligament- eller senskada
• kvarvarande besvär efter en operation, till exempel i knä eller axel
• nack- eller ryggbesvär som blivit långvariga efter en trafikolycka
• nedsatt kraft, känsel eller rörlighet i hand eller fot efter skada

Har du inte fått någon begäran från ditt bolag är det oftast bäst att börja där. Bolaget kan ha en egen blankett, och de kan tala om vilka frågor de vill ha besvarade — det gör intyget mer användbart och minskar risken för komplettering. Gäller ärendet en skada som uppstått i vården är det patientförsäkringen Löf som prövar det, och där gäller en egen ordning.

När är skadan tillräckligt stabil för en bedömning?

Bedömningen förutsätter ett stationärt tillstånd: ytterligare läkning eller rehabilitering förväntas inte ändra funktionen nämnvärt. I praktiken innebär det ofta tidigast omkring ett år efter skadan, och vid mer komplicerade förlopp längre än så.

Det är för tidigt när:

• du fortfarande är i aktiv rehabilitering och gör tydliga framsteg
• en planerad operation inte är genomförd
• det bara gått kort tid sedan operation eller gipsning
• utredningen pågår och orsaken till besvären inte är klarlagd

Att göra bedömningen för tidigt gynnar sällan någon: intyget riskerar att beskriva ett övergående läge, och bolaget kan behöva en ny bedömning senare. Bedömer läkaren att det är för tidigt får du det beskedet i stället för ett intyg som inte håller.

Vem får skriva ett invaliditetsintyg?

Det finns inget särskilt tillstånd för att skriva invaliditetsintyg — en legitimerad läkare får utfärda intyg inom sitt kompetensområde. Den praktiska frågan är därför inte "får läkaren?" utan "kan läkaren bedöma just de här besvären?".

Vårdcentralen kan i vissa enklare fall skriva utlåtandet, men remitterar ofta vidare: bedömningen kräver tid, en riktad undersökning och vana vid hur försäkringsmedicinska underlag ska formuleras. Den tiden finns sällan i en vanlig mottagningstid.

Rätt specialist styrs av var besvären sitter:

Läs mer: Vem kan skriva ett invaliditetsintyg? — vårdcentral, specialist och krav

När är en ortoped rätt specialist?

Ortopedi är specialiteten för rörelseorganen, och därför den naturliga bedömaren när skadan sitter i knä, axel, höft, hand, fot, nacke eller rygg. En ortoped undersöker rutinmässigt rörlighet, stabilitet, kraft och belastning — precis det som ett invaliditetsintyg ska beskriva — och läser samtidigt röntgen- och MR-svar i sitt eget sammanhang.

En ortoped är däremot inte rätt bedömare för besvär utanför rörelseorganen: inre organ, syn och hörsel, neurologiska sjukdomar eller psykiska tillstånd. Är skadan sammansatt kan bolaget behöva underlag från mer än en specialist.

Så går en ortopedisk invaliditetsundersökning till

Besöket är längre än ett vanligt mottagningsbesök, eftersom både anamnes, undersökning och dokumentation ska hinnas med. Ordningen är i regel densamma:

1. Genomgång av förloppet — hur skadan gick till, vilken vård du fått och vad som återstår.
2. Genomgång av handlingar — journalanteckningar, operationsberättelser, röntgen- och MR-svar.
3. Riktad undersökning — av den skadade kroppsdelen, ofta i jämförelse med den friska sidan.
4. Funktionsbedömning — hur nedsättningen påverkar vardagliga rörelser.
5. Sammanställning — fynden skrivs in i intyget med den precision tabellverket kräver.

Vad som mäts beror på kroppsdelen. Några exempel på vad som brukar ingå:

Undersökningen är en beskrivning av funktion — inte en ny utredning av vad som orsakade skadan och inte en behandling. Läkaren tar inte ställning till skuldfrågan i en olycka.

Vilka underlag behöver läkaren?

Ju bättre underlag, desto mindre risk att bolaget begär komplettering. Ta med — eller ha tillgängligt — det du har av:

• försäkringsbolagets begäran eller blankett, om en sådan finns
• skadedatum och en kort beskrivning av vad som hände
• journalanteckningar från akutbesök och uppföljning
• operationsberättelse om du är opererad
• svar från röntgen, MR, ultraljud eller datortomografi
• uppgift om genomförd rehabilitering och resultatet av den
• ditt försäkringsbolag och ärendenummer

Saknar du handlingar går de oftast att hämta via journalen. Skicka inte journaler eller försäkringshandlingar till Snabbintyg — de lämnas direkt till läkaren i samband med besöket.

Vem bestämmer invaliditetsgraden?

Försäkringsbolaget gör den försäkringsmedicinska bedömningen och beslutar om ersättning, utifrån bland annat invaliditetsintyget, journaluppgifter, försäkringsvillkoren och tillämpliga medicinska tabellverk.

Läkaren som undersöker dig beskriver alltså funktionen — bolaget översätter beskrivningen till en procentsats och ett belopp. Det är också bolaget som avgör om underlaget räcker eller om något behöver kompletteras.

Är du inte nöjd med beslutet finns vägar vidare: bolagets egen omprövning, Trafikskadenämnden vid trafikskador, och konsumentvägledning i försäkringsfrågor. Ett nytt läkarintyg är inte alltid det som behövs — ibland är det bolagets tillämpning av villkoren som ska prövas.

Invaliditetsintyg efter trafikolycka

Vid trafikskador regleras ersättningen enligt trafikskadelagen och det är trafikförsäkringen som betalar. Nack- och ryggbesvär efter en påkörning bakifrån är ett av de vanligaste skälen till att frågan om bestående besvär kommer upp.

Två saker skiljer trafikärenden från vanliga olycksfallsärenden. För det första betalar trafikförsäkringen ofta den medicinska undersökningen — fråga bolaget innan du bokar. För det andra tar förloppet ofta längre tid, eftersom besvär efter nackskada kan variera under lång tid innan tillståndet kan kallas stabilt.

Många har också ett personskadeombud som samordnar underlagen. Har du ett ombud är det oftast värt att stämma av vilka frågor intyget ska besvara innan besöket bokas.

Invaliditetsintyg efter olycksfall och arbetsskada

Vid olycksfall i privatlivet är det din olycksfalls- eller sjuk- och olycksfallsförsäkring som prövar ärendet. Har du flera försäkringar — egen, via arbetsgivare, via facket eller genom ett medlemskap — kan samma skada prövas i flera ärenden, och samma intyg går ofta att använda i mer än ett av dem.

Vid arbetsskada finns dessutom arbetsskadeförsäkringen och kollektivavtalade försäkringar, som prövas separat och delvis efter andra kriterier. Ett invaliditetsintyg kan användas som underlag också där, men beslutet fattas i varje ärende för sig.

Skadeintyg, journal eller invaliditetsintyg?

Det är lätt att blanda ihop de underlag som förekommer i ett försäkringsärende. De beskriver olika saker och används vid olika tidpunkter:

Läs mer: Skadeintyg – beskrivning av en skada och aktuellt tillstånd

Vad kostar ett invaliditetsintyg?

Invaliditetsbedömningar prissätts som regel högre än vanliga intyg, eftersom besöket är längre och en stor del av arbetet ligger i genomgången av journal och bilder samt i skrivandet av utlåtandet. Hos vår anslutna specialistläkare i ortopedi i Göteborg är priset från 3 000 kr. Omfattande ärenden med mycket underlag prissätts efter omfattning, och du får beskedet innan något bokas.

Vem som betalar beror på ärendet:

• Trafikskada — trafikförsäkringen betalar ofta undersökningen. Fråga bolaget först.
• Olycksfallsförsäkring — vanligt att du betalar och begär ersättning i efterhand. Kontrollera villkoren.
• Bolaget har beställt utredningen själv — då betalar bolaget normalt direkt.

Ett läkarintyg av det här slaget ingår inte i högkostnadsskyddet — intygsskrivande är inte hälso- och sjukvård i den meningen.

Läs mer: Priser för läkarintyg

Om försäkringsbolaget begär komplettering

Det är inte ovanligt att bolaget återkommer med följdfrågor. Vanliga skäl är att en specifik funktion inte finns mätt, att tidsförloppet behöver förtydligas, att sambandet mellan skadan och besvären behöver kommenteras, eller att bolagets egen blankett inte är fullständigt ifylld.

En komplettering betyder sällan att intyget var fel — den betyder att bolaget behöver ett svar till. Har du bolagets frågor i skrift går de oftast att besvara utan en helt ny undersökning.

Läs mer: När försäkringsbolaget begär komplettering

Invaliditetsintyg i Göteborg

En invaliditetsbedömning av besvär i rörelseorganen kan inte göras på video. Läkaren behöver mäta rörlighet, pröva stabilitet och kraft samt se hur du belastar — det förutsätter ett fysiskt besök.

Vår anslutna specialistläkare i ortopedi, dr Masoud Sorkhabi, tar emot i Göteborg. Eftersom skade-, försäkrings- och invaliditetsärenden ser olika ut går de via en kort förhandsgranskning innan någon tid bokas: läkaren tittar på frågeställningen och underlaget och återkommer om ärendet kan tas emot. Ingen betalning sker innan ärendet är godkänt.

Läs mer: Invaliditetsintyg i Göteborg – bokning och pris

Vem gör bedömningen?

Bedömningen görs av dr Masoud Sorkhabi, specialistläkare i ortopedi i Göteborg. Snabbintyg är inte vårdgivare, gör inga medicinska bedömningar och utfärdar inga intyg — vi förmedlar bokningen. Undersökning, bedömning, journalföring och ett eventuellt intyg är läkarens ansvar, och läkaren avgör alltid om ett intyg kan utfärdas.

Ärenden som gäller tvist med ett försäkringsbolag, överklagande av ett tidigare beslut eller besvär utanför ortopedins område tas inte emot.

Det här är inte akutsjukvård

Ett invaliditetsintyg är ett administrativt underlag, inte vård för pågående besvär. Behöver du sjukvårdsrådgivning, kontakta 1177. Vid akuta eller livshotande tillstånd, ring 112.

Relaterade sidor

• Invaliditetsintyg i Göteborg – pris och bokning
• Vem kan skriva ett invaliditetsintyg?
• Invaliditetsintyg till Löf
• Medicinsk invaliditet – så bedöms graden
• Skadeintyg efter skada eller olycksfall
• Läkarintyg för försäkring
• Ortopediska intyg i Göteborg

Vanliga frågor

Vad är ett invaliditetsintyg?

Ett läkarutlåtande om bestående funktionsnedsättning efter en skada eller sjukdom, som försäkringsbolaget använder för att bedöma medicinsk invaliditet.

När kan ett invaliditetsintyg skrivas?

När tillståndet har stabiliserats och ytterligare förbättring inte längre kan förväntas. I praktiken ofta tidigast omkring ett år efter skadan, ibland senare vid mer komplicerade förlopp.

Måste en ortoped skriva invaliditetsintyget?

Nej, men vid skador i rörelseorganen är en specialistläkare i ortopedi den som normalt kan bedöma rörlighet, stabilitet och kraft med tillräcklig precision. Sitter besvären utanför rörelseorganen behövs en annan specialist.

Kan vårdcentralen skriva ett invaliditetsintyg?

Ibland, i enklare ärenden. Många vårdcentraler hänvisar dock vidare, eftersom bedömningen kräver en längre riktad undersökning och vana vid försäkringsmedicinska underlag.

Vem bestämmer invaliditetsgraden?

Försäkringsbolaget. Bolaget gör den försäkringsmedicinska bedömningen utifrån intyget, journalen, villkoren och branschens tabellverk. Läkaren beskriver funktionen men sätter inte graden.

Vad är skillnaden mellan medicinsk och ekonomisk invaliditet?

Medicinsk invaliditet är bestående nedsättning av kroppsfunktion oavsett yrke. Ekonomisk invaliditet är bestående arbetsoförmåga. Samma skada kan ge olika utfall i de två.

Vad är skillnaden mellan skadeintyg och invaliditetsintyg?

Ett skadeintyg beskriver skadan och det aktuella tillståndet, ofta tidigt i ärendet. Ett invaliditetsintyg beskriver vad som blivit bestående, och skrivs först när tillståndet stabiliserats.

Vem betalar för invaliditetsintyget?

Vid trafikskada betalar trafikförsäkringen ofta undersökningen. I olycksfallsärenden är det vanligt att du betalar och begär ersättning i efterhand. Har bolaget beställt utredningen betalar de normalt direkt. Kontrollera med ditt bolag före besöket.

Behövs MR eller röntgen för att skriva intyget?

Inte alltid, men befintliga bilder och svar är värdefulla underlag. Läkaren beställer normalt inte nya undersökningar inom ramen för ett intygsbesök.

Kan whiplash- eller ryggbesvär ge medicinsk invaliditet?

Ja, om besvären är bestående och kan beskrivas i undersökningsfynd och funktion. Förloppet är dock ofta långt, vilket gör att bedömningen kan behöva vänta längre än vid en fraktur.

Kan jag boka en invaliditetsbedömning själv?

Ja. Har försäkringsbolaget inte redan begärt intyget är det ändå oftast klokt att först fråga bolaget vilka frågor de vill ha besvarade — det minskar risken för komplettering.

Kan intyget skrivas digitalt?

Nej. En ortopedisk invaliditetsbedömning bygger på att rörlighet, stabilitet, kraft och belastning undersöks på plats, och kräver därför ett fysiskt besök.